En buffert är pengar du lägger undan för det oförutsedda — att bli av med jobbet, en akut tandläkarräkning, en trasig tvättmaskin. Utan buffert blir varje oväntad utgift ett litet ekonomiskt kris som lätt löses med dyr kredit. Med buffert blir det en hanterbar händelse. Frågan är hur stor bufferten ska vara, var den ska ligga och hur du bygger upp den utan att det tar över hela din ekonomi. Här är svaren.
Utgå från dina fasta månadskostnader — hyra eller boendekostnad, mat, el, försäkringar, resor, abonnemang och minsta amortering på lån — inte från hela din inkomst. Multiplicera med antalet månader du vill kunna klara utan inkomst.
En vanlig tumregel är 3–6 månaders fasta utgifter. Har du fast anställning, a-kassa och inga barn kan 3 månader räcka. Är du egenföretagare, ensam försörjare eller har oregelbunden inkomst är 6–12 månader tryggare. Använd gärna vår buffertkalkylator för att sätta en siffra.
Bufferten ska vara trygg och nåbar inom en dag eller två — alltså på ett sparkonto med insättningsgaranti, inte i fonder eller aktier. Poängen är inte att den ska växa, utan att den ska finnas där exakt när du behöver den.
Håll den skild från lönekontot så att du inte råkar göra av med den, men i samma app så att den är ett klick bort. Ett separat sparkonto med fri uttagsrätt är den vanliga lösningen.
Om du inte har någon buffert alls: börja med ett delmål på en månadslön och prioritera det före allt annat sparande och före extra amortering. En liten buffert räcker för de flesta vardagskriser.
Automatisera ett månadssparande till buffertkontot samma dag som lönen kommer, och styr dit engångsbelopp som skatteåterbäring eller bonus tills målet är nått. När bufferten är full kan du styra om samma månadsbelopp till långsiktigt sparande.
Informativt innehåll, inte finansiell, skattemässig eller juridisk rådgivning. Kontrollera belopp, gränser och gällande villkor direkt hos de officiella källorna (Pensionsmyndigheten, Finansinspektionen, Skatteverket, insättningsgarantin) innan du fattar ett beslut.
Riktålder och bosättningsår: så fungerar pensionsåldern
Riktåldern är 67 år 2026. Så hänger den ihop med inkomstpension, garantipension och antalet år du varit bosatt i Sverige — och när du tidigast kan ta ut pengarna.
Läs artikeln →Ekonomiskt oberoende: så räknar du ut ditt tal
Ekonomiskt oberoende betyder att avkastningen täcker dina utgifter. Så använder du 4-procentsregeln, så påverkar sparkvoten tiden dit, och så räknar du med skatt.
Läs artikeln →Så fungerar inkomstskatten och ränteavdraget i Sverige
Kommunalskatt, statlig skatt över brytpunkten, skatt på kapital och ränteavdrag — en översikt av hur din inkomst beskattas och vad du kan dra av.
Läs artikeln →